Hej där! Jag brinner verkligen för att skapa arbetsplatser där man inte bara överlever dagen, utan faktiskt trivs och mår bra. Ergonomi är så mycket mer än ett modeord – det är nyckeln till ett hållbart och produktivt arbetsliv. Oavsett om du sitter på ett stort kontor, driver eget från köksbordet eller jobbar i en verkstad, är principerna desamma: anpassa arbetet efter människan, inte tvärtom. I den här artikeln vill jag dela med mig av mina bästa tips och insikter för hur du skapar en arbetsplats som stödjer ditt välmående på lång sikt. Vi kommer att titta på allt från rätt utrustning och inställningar till vikten av rörelse och goda vanor.

Varför ergonomi är grunden för en hållbar arbetsdag

Låt oss börja med grunderna. Vad betyder egentligen ergonomi? Enkelt uttryckt handlar det om att designa och anpassa arbetsplatsen och arbetsuppgifterna efter våra mänskliga behov och förutsättningar. Målet är att minimera onödig fysisk och psykisk belastning. Varför är detta så viktigt? Jo, för att en dåligt utformad arbetsplats är en vanlig orsak till många besvär vi drabbas av – tänk ryggont, nackspärr, musarm och huvudvärk. På sikt kan det till och med bidra till mer allvarliga hälsoproblem. Enligt undersökningar anser en överväldigande majoritet av anställda att ergonomi har en positiv effekt på både produktivitet och allmänt välbefinnande. Att investera i ergonomi är alltså inte bara en utgift, det är en smart investering i både medarbetarnas hälsa och företagets resultat. Kroppen ska ju faktiskt hålla för ett helt arbetsliv, och då måste vi ge den rätt förutsättningar.

Riskerna med att ignorera ergonomin är tyvärr många. Särskilt stillasittande arbete har seglat upp som en stor hälsobov, kopplat till ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Det är så pass allvarligt att Arbetsmiljöverket nu genomför särskilda inspektioner för att se hur arbetsplatser hanterar riskerna med långvarigt stillasittande, vilket lyfts fram i rapporter från Allt om Arbetsmiljö. Belastningsbesvär är redan idag ett av de vanligaste arbetsmiljöproblemen i Sverige och Europa. Det kan handla om tunga lyft, obekväma arbetsställningar eller repetitiva rörelser, inte minst vid datorarbete. Som Vision påpekar, har arbetsgivaren ett tydligt ansvar enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter att utforma arbetsmiljön så att ohälsa och olycksfall förebyggs. Det handlar om allt från möbler och verktyg till luftkvalitet och ljudnivåer.

Byggstenarna i din ergonomiska arbetsplats

Okej, så hur bygger vi då den här ergonomiska arbetsplatsen? Det handlar om att få till en bra grund med rätt utrustning och inställningar. Justerbarhet är ledordet här, eftersom vi alla är olika byggda.

Stolen och skrivbordet – din dynamiska duo

Din kontorsstol och ditt skrivbord är centrala. En bra ergonomisk stol ska ge stöd för svanken och kunna justeras i höjd och lutning. Målet är att du ska kunna sitta med fötterna stadigt på golvet (eller ett fotstöd), ha ungefär 90 graders vinkel i knäna och armbågarna när armarna vilar på skrivbordet eller armstöden. Ett höj- och sänkbart skrivbord är guld värt! Det ger dig möjlighet att enkelt variera mellan sittande och stående arbete under dagen, vilket är fantastiskt för att bryta stillasittandet och få igång blodcirkulationen. Kom ihåg att ställa in höjden rätt även när du står – armbågarna ska fortfarande vara i ungefär 90 grader. Enkla justeringar av sittställningen kan göra underverk för att förebygga smärta.

Skärmplacering och belysning – skona ögon och nacke

Hur du placerar din datorskärm har stor betydelse för nacke och ögon. En bra tumregel är att skärmens överkant ska vara i ungefärlig ögonhöjd när du sitter rak i ryggen. Avståndet till skärmen bör vara ungefär en armlängd. Använder du flera skärmar? Placera dem tätt ihop och vinkla dem lätt inåt mot dig. Belysningen är också A och O. Se till att du har bra allmänbelysning i rummet och komplettera med en justerbar skrivbordslampa för att rikta ljuset där du behöver det mest. Undvik blänk och reflexer i skärmen från fönster eller lampor, det anstränger ögonen i onödan. Tänk också på ljudmiljön – en bullrig miljö kan vara både tröttande och stressande.

Rätt verktyg för jobbet

Ibland behövs det lite extra hjälpmedel för att optimera ergonomin. Ett externt tangentbord och en ergonomisk mus kan avlasta händer, handleder och axlar betydligt jämfört med att bara använda den bärbara datorns inbyggda lösningar. Det finns många olika modeller – vertikala möss, styrkulor, delade tangentbord – så prova dig fram till vad som passar dig bäst. Ett handledsstöd kan också vara skönt. För dig som arbetar med mycket papper kan ett dokumentställ bredvid skärmen minska onödiga vridningar av nacken. Och glöm inte fotstödet om du inte når ner till golvet ordentligt från stolen! För arbetsplatser med andra typer av uppgifter, som lyft eller monotont arbete, finns det specialiserade ergonomiska produkter och hjälpmedel som lyftutrustning och avlastande mattor.

Mer än bara möbler – vanor och rörelse som gör skillnad

Även den bästa utrustningen i världen hjälper inte fullt ut om vi inte också tänker på hur vi använder våra kroppar under arbetsdagen. Att skapa goda vanor är minst lika viktigt som att ha rätt möbler. Det absolut viktigaste är att bryta stillasittandet regelbundet. Res dig upp minst en gång i halvtimmen, även om det bara är för att hämta ett glas vatten eller sträcka på dig. Ta mikropauser ofta – titta bort från skärmen, rulla på axlarna, sträck ut armarna. Varför inte införa ’promenadmöten’ när det passar, eller ta trapporna istället för hissen? Det handlar om att väva in små doser av rörelse i vardagen.

Variation är ett annat nyckelord. Försök att variera dina arbetsställningar och arbetsuppgifter under dagen. Har du ett höj- och sänkbart skrivbord? Använd det! Växla mellan att sitta och stå. Om ditt arbete är ensidigt, se om det går att rotera mellan olika uppgifter för att belasta olika delar av kroppen. Att ge medarbetare inflytande över hur arbetet planeras och utförs är också viktigt, eftersom det ökar möjligheterna till just variation och återhämtning. Det är något som experter inom arbetsmiljö ofta trycker på.

Vi får inte heller glömma den psykosociala arbetsmiljön. Stress och hög arbetsbelastning kan faktiskt öka risken för fysiska besvär, eftersom vi spänner oss mer. En arbetsplats som känns trygg, stödjande och där man har balans mellan krav och resurser bidrar till det totala välmåendet. Att uppmuntra till pauser, främja en god gemenskap och ha tydliga rutiner för att hantera stress och eventuella konflikter är också en del av att skapa en hållbar arbetsmiljö. En bra policy kring arbetsmiljö och inkludering, som tar hänsyn till aspekter som mångfald och balans mellan arbete och privatliv, lägger en viktig grund.

Att implementera och underhålla ergonomin på arbetsplatsen

Att skapa en ergonomisk arbetsplats är en process, inte ett engångsprojekt. Det börjar med att kartlägga nuläget och identifiera risker. Här kan det vara klokt att ta hjälp av experter, som ergonomer eller företagshälsovården. De kan genomföra riskbedömningar och ge konkreta förslag på åtgärder anpassade efter just er verksamhet. För företag som vill arbeta systematiskt finns det också digitala verktyg, som det vetenskapligt grundade RAMP-verktyget från KTH, som hjälper till att identifiera, bedöma och åtgärda risker för belastningsskador. Kom ihåg att individuella anpassningar är A och O – det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan.

Information och utbildning är avgörande för att lyckas. Alla medarbetare behöver förstå varför ergonomi är viktigt och hur de själva kan bidra till en bättre arbetsmiljö. Det handlar om att lära sig ställa in sin utrustning korrekt, använda eventuella hjälpmedel på rätt sätt och framför allt – att bli medveten om sina egna arbetsvanor och hur de påverkar kroppen. Många företag erbjuder utbildningar i kontorsergonomi eller belastningsergonomi, ofta via företagshälsovården.

Slutligen, glöm inte uppföljningen! Ergonomiarbetet behöver utvärderas och justeras kontinuerligt. Hur upplever medarbetarna sin arbetsmiljö? Har de genomförda åtgärderna gett effekt? Använd medarbetarundersökningar, genomför regelbundna skyddsronder och ha en öppen dialog om vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Det systematiska arbetsmiljöarbetet, där man undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp, är grunden för en långsiktigt hållbar och hälsosam arbetsplats. För ytterligare fördjupning och expertis kan man vända sig till resurser som Arbets- och miljömedicinska kliniker.

Din arbetsplats – en spegel av ditt välmående

Att satsa på ergonomi handlar i slutändan om så mycket mer än att bara undvika smärta. Det handlar om att skapa en arbetsmiljö som aktivt stödjer din hälsa, din energi och din förmåga att prestera på topp – och att göra det över tid. Se din arbetsplats som en förlängning av ditt välbefinnande, en plats där du får förutsättningar att inte bara klara av dina uppgifter, utan att faktiskt utvecklas och må bra under tiden. Det är en investering i din viktigaste resurs: dig själv och dina medarbetare.

Jag hoppas att den här genomgången har gett dig inspiration och konkreta idéer att ta med dig. Kom ihåg att varje litet steg räknas. Börja med en sak idag – justera din stol, ta en extra paus för att sträcka på dig, eller undersök möjligheten att få ett höj- och sänkbart bord. Din kropp kommer att tacka dig, både nu och i framtiden. Låt oss tillsammans skapa arbetsplatser där vi kan trivas och hålla länge!